Nordiska Skollagsmästerskapen på Island 22-24 september 2017

Efter att ha kommit på 2:a plats i SM för skollag i våras fick Killebäckskolan från Södra Sandby chansen att åka till Nordiska Mästerskapen för skollag, som i år spelades på Island. Då tänker man kanske automatiskt på Reykjavik då den största delen av Islands befolkning bor där, men mästerskapet kom i stället att spelas ca 17 mil norr om Reykjavik, på ett ställe som heter Laugum í Sælingsdal och ett hotell/vandrarhem där som ligger nära naturen – dvs inga större byar eller samhällen på flera mils avstånd…

Vi flög in på torsdagskvällen och fick då en liten stund på fredagen att turista i Reykjavik innan bussen mot spelstället skulle gå, vi besökte då bland annat ett av de mest kända landmärkena i staden nämligen Hallgrímskirkja med dess karakteristiska stenmaterial som den är byggd av och en staty av en av de mest kända personerna i den isländska historien, Leif Eriksson som enligt historien inte tog sig bara till Island utan också till Nordamerika (Vinland).

Man måste ju också äta, förutom frukost på ett kafé blev det också en lunch på ”Hamborgarafabrikkan” med lokala mer eller mindre exotiska hamburgarvarianter. Så här glad är man när man är på Island för att spela schack och ska få äta en smaskig hamburgare:

Spelet började sedan på fredagskvällen. Det var kanske inte det mest välorganiserade mästerskapet vi varit på, men personalen gjorde ett bra jobb och det flöt, efter lite inledande kaos med rumsbokningar och handduksutdelning, på bra vad gäller både mat och spel!

Första matchen blev för Killebäckskolans del mot Atheneskolan från Danmark. Denna skola är lite annorlunda mot svenska skolor då den har en inriktning ”mot specialbegåvade barn som på Atheneskolan får en plats där de kan känna sig hemma”. Denna profil hade inte fungerat i Sverige med svensk lagstiftning, men i Danmark går det bra, och motståndet var därför också tufft (vi var lägre rankade på samtliga bord). Alla spelade på bra, Simon blev klar först och det blev dessvärre förlust för honom. Därefter tog det lång tid innan övriga blev klara. Jacob stod bra mot sin motståndare medan Anton och Olof stod något sämre. Det slutade efter ca 4 timmars spel med att Olof lyckades vända sitt parti till vinst efter en listig manöver där han trots pjäs under, lyckades få en ny dam när en bonde kom för långt för att kunna stoppas av motståndarens löpare. Jacob hade vinsten på gång men gjorde tyvärr ett litet misstag när tidsnöden började närma sig och den rutinerade motståndaren tog genast vara på det och så stod det 1-2, kvar var Antons parti. Klockan var efter 4 timmars spel 12 på natten lokal tid, med tidsskillnad mot Sverige inräknat 2 på morgonen(!) så det var imponerande att de lyckades hålla koncentrationen så bra. Anton låg under med pjäs i ett slutspel med torn och bönder mot torn, springare och bönder men hade vissa remichanser då hans torn var aktivt. Men motståndaren med nästan 1800 i rating höll huvudet kallt (hon blev senare hela turneringens bästa poängplockare) och lyckades till slut manövrera ner en bonde till dam och så var det slut. Alltså 1-3 med våra siffror först.

I andra ronden var det så dags för om möjligt ännu tuffare motstånd då favoriterna (sett till rating) från Norge väntade. De hade dock överraskat negativt i första ronden med endast 2-2 mot Finland som var klart lägre rankat, så vissa förhoppningar fanns dock. Denna gång spelade alla långa partier vilket var ett bra tecken, men det visade sig att de rutinerade motståndarna lärt sig från första ronden och spelade säkert. Små fördelar på bord 2 till 4 växte sig starkare och till slut var det med relativt kort mellanrum efter ca 3 timmars spel avgjort till Norges fördel på dessa bord, men sett till ratingskillnaden ändå mycket bra insatser av alla! Ännu bättre gick det för Jacob mot turneringens näst högst rankade spelare (ELO 2262). Jacob spelade vit och fick möta en Volga-gambit (eller Benkö-gambit som den också kallas) som är svår att möta om man inte vet hur man ska spela. Jacob kom dock bra ur öppningen och lyckades också etablera lite tryck mot sin namnkunnige motståndare. Efter ca 3,5 timmars spel började motståndaren hamna i lite tidsnöd, och efter ett avgörande beslut där den norske spelaren bytte en bonde i centrum mot en kantbonde fick Jacob chansen att med ett angrepp mot kungen tvinga fram dambyte och ett vunnet slutspel. Snyggt spelat och en hedersam förlust med 1-3 i även denna match.

I rond tre sedan så fick vi så möta ytterligare ett högre rankat lag, nämligen Islands förstalag (Island fick ställa upp med två lag då Färöarna inte deltog i år). Här fick Jacob möta turneringens högst rankade spelare och fick tyvärr en bakåtrekyl från förra partiet och blev av med ett helt torn och partiet efter ca 15 drag. Då blev det med den starten till att kämpa i motvind för övriga, men de gjorde det ändå med den äran. Alla höll ut länge, men liksom mot Norge blev det små fördelar för det isländska laget som gradvis förstärktes som avgjorde. Anton var länge med i partiet men motståndaren stängde in honom mer och mer och avgjorde till slut då Anton inte hade några bra fält för sina pjäser. Simon spelade på med sin vanliga offensiva spelstil, men när motståndaren fick torn och dam på sjunde raden gick det inte att hålla emot längre. Olof till sist kämpade också bra men motståndaren visade sig för svår till slut. 0-4 i matchen alltså men ändå OK spel och förhoppningar om poäng i rond 3 och 4 då vi skulle möta lägre rankade lag.

I fjärde ronden var motståndarna Islands andralag. Här var vi jämnare rankade, så vi hoppades förstås på fler poäng. Och fler poäng blev det, även om vi till slut förlorade matchen. Olof var tyvärr den som först blev klar, dock inte utan kamp, efter ett par timmars spel. Det var ett väldigt roligt och intressant parti, där Olof först vann ett torn men sedan missade att motståndaren kunde angripa Olofs kung med både dam och löpare vilket tyvärr gjorde att motståndaren inte bara kunde vinna tillbaka ett torn utan även Olofs andra torn. Med pjäs under blev det för svårt även om Olof gjorde ett väldigt bra försök att tvinga fram remischackar genom ett kungsangrepp, men motståndaren tog det lugnt när damschackarna kom och redde ut stormen och vann partiet. Simon var nästa spelare att bli klar, ett hela vägen jämnt parti blev också till slut remi då alla pjäserna bytts av och till slut också båda tornen och damerna på den öppna f-linjen. Efter lite spel med kungarna och bönderna bildade bönderna slutligen ett låst mönster som gjorde att ingen av spelarna ens i teorin kunde bryta igenom någonstans och det blev därför logiskt remi. Anton hade ett mycket spännande parti där hans motståndare gjorde ett feldrag genom att först lyfta en pjäs som han trodde han kunde slå en annan pjäs med men upptäckte sedan att den var skyddad, och försökte då flytta en annan pjäs. Efter lite diskussion med domaren fick Anton till slut 2 minuters extra tid och den isländske spelaren fick flytta sin först rörda pjäs. Tyvärr hittade han då ett bra ställe att placera den på, och Anton blev lite pressad med bonde under och en motståndarbonde farligt placerad på näst sista raden. Men, som så många gånger förr visade det sig att det finns saker man kan träna på i schack som kan rädda poäng i kniviga lägen, och Anton redde ut det hela till ett slutspel med olikfärgade löpare och en bonde mot två och den farliga bonden på näst sista raden eliminerad. I ett sådant slutspel gäller det bara att blockera motståndarens extrabonde samtidigt som man skyddar sin egen. Det visste Anton, och den isländske spelaren tvingades efter långa och omfattande försök att vinna att acceptera faktum och ta remi. Kvar var så Jacob, som mötte en motståndare med ungefär samma rating som Jacob. Det blev en lugn spelöppning, men efter lite initiativ i mittspelet lyckades Jacob vinna en bonde. Efter flera pjäsbyten fanns det förhoppningar att kunna omvandla merbonden till vinst och därmed oavgjort i matchen, men så länge damerna finns kvar på brädet så kan allting hända, här hade de också tornen och varsin lätt pjäs kvar. Jacob försökte byta bort så många pjäser som möjligt, men i begynnande tidsnöd missade han en snygg manöver från den isländska spelaren som gjorde att hon vann tillbaka bonden. Med lika bönder försökte Jacob hitta något genom att skapa matthot, men motståndaren vann då en bonde till och låg därmed en bonde över. I ett läge med hot mot båda kungarna valde hon därefter att säkra matchsegern genom att ta ut remischackar som Jacob inte hade något annat val än att acceptera. Slutresultat blev då 1½ – 2½ med Killebäckskolans siffror först.

I femte och sista ronden hade så spelarna bestämt sig för att det bara skulle bli matchpoäng. Det blev det också efter hård kamp mot det finländska laget! I partierna var Olof först färdig efter ett par timmars spel, ett misstag i mittspelet kostade en pjäs och det förvaltade motståndaren säkert även om Olof försökte hitta motangrepp med en bondestorm mot motståndarens rockadställning på damflygeln. Tyvärr hann bönderna aldrig tillräckligt långt för att skapa något farligt hot, och inför hot om matt eller ytterligare pjäsförlust valde Olof att ge upp. Simon spelade ett oerhört svängigt och underhållande parti. Efter en jämn spelöppning hittade Simon lite presspel på kungsflygeln och avancerade med bönderna i rasande fart. Motståndarens bägge springare hamnade lite offside på varsin kant och Simons båda löpare riktade in sig mot finländarens kung och det såg lovande ut för ett avgörande kungsangrepp. Men… en till synes bondevinst visade sig leda till pjäsförlust då motståndarens dam fick till dubbelhot. Dags att ge upp? Inte då! Simon kämpade på och försökte skapa nya hot, och kom in med ett torn bakom motståndarens bönder. Det gav en bondevinst, och ett torn som låste både dam och torn för motståndaren. Finländaren blev så orolig över vad tornet och möjligen Simons dam skulle kunna hitta på att han accepterade dragupprepning och remi. Bevis på att man inte ska ge upp utan fortsätta kämpa även när man hamnar i underläge! I detta läge alltså knappt underläge och vi behövde minst en vinst. Den kom, fast på ett lite oväntat sätt. Anton spelade ett välspelat parti på tredjebordet där det hela tiden var i balans och partiet kom att utvecklas till en kamp om den öppna d-linjen. Den kampen slutade oavgjord, och det kvarstod varsitt torn, dam och olikfärgade löpare. Möjligtvis en liten fördel till Anton då motståndarens kung var lite sämre skyddad, men det var marginellt. Som skrivits ovan har Anton bra koll på slutspel med olikfärgade löpare, och när så torn och dam byttes av pekade det mesta på remi då de hade lika många bönder var och de till synes var skyddade. Då gjorde motståndaren ett misstag, kanske speglande det tuffa tävlingsschemat med 5 långpartier på tre dagar, och spelade fram en bonde som skyddade den egna löparen så att Anton helt enkelt kunde slå löparen med kungen. Uppgivet av motståndaren och nu stod det lika! Kvar var Jacob. Ett parti som var i balans i princip hela partiet, med möjligtvis skillnaden att spelarna rockerade på olika håll, och höll på i nästan 4 timmar. Det slutade med ett slutspel med varsin springare och lika många bönder. Genom en listig manöver som utnyttjade ett litet misstag av motståndaren lyckades Jacob försätta honom i dragtvång och det ledde till en bondevinst. Det brukar kunna leda till vinst i springarslutspel, men Jacob returnerade ett litet misstag som finländaren genast utnyttjade och vann tillbaka bonden. Finländaren tog sedan det säkra före det osäkra och offrade sin springare för att kunna vinna Jacobs sista bonde, Jacob kunde dock hinna tillbaka med sin springare i tid för att vinna motståndarens sista bonde och med bara kungar och en springare kvar på brädet blev det remi. En mycket spännande match som alltså till sist slutade oavgjort, 2-2.

Med facit i hand en kul tävling och ett spännande äventyr, även om det nu resultatmässigt blev en slutlig sjätteplats i tävlingen (dock endast en halv partipoäng efter Island 2) så var det flera bra partier och alla spelare visade att de kan hävda sig på denna nivå vilket inte minst speglas av att alla tog minst en poäng under tävlingen. Men konkurrensen är självklart tuff när man möter de bästa lagen från de övriga nordiska länderna, vi hoppas alla kan fortsätta utvecklas och att vi kan kvalificera oss även till nästa års tävling, så då kommer vi igen och tar ännu fler poäng!

På måndagen efter tävlingen blev det buss tillbaka till Reykjavik och det hanns då med besök i bland annat vulkan- och historiemuseum samt bad i varma källor i ”Blå lagunen” innan flyget hem till Sverige igen. Vädret under vistelsen var huvudsakligen regn och blåst, men vad gör väl det när fina naturupplevelser och en spännande tävling är det som sitter kvar i minnet efter hemkomsten?

Här är ytterligare lite bilder från tävlingen:

På Island fanns gott om blåbärsris, på många ställen såg det ut så här:

I en paus mellan ronderna efter lunch fick vi tid att ta en liten tur uppför ett närliggande berg, i regnet kom då också lite sol plötsligt fram och vi fick en skymt av en regnbåge (se till vänster i bilden)!